lördag 27 juni 2009

Nytt husdjur!

Och så var midgårdsormen tillbaka.
Intet ont anande trampar jag ännu en gång runt huset mot tvättstrecket för att plocka ner nytorkade, välblåsta lakan.
Redan tagit det varvet en tolv-åtta gånger idag.

Där, slingrande, svart-brun, lång (fortfarande fullt jämförbar med Kinesiska muren), strax väster om mina bara fötter.
Naturligtvis gastar jag till och stor son kommer trippandes till min undsättning.
Orm/snokeländet ringlar in mot husväggen, hukar sig i allt ogräs och strävar mot tvättstugedörren.

Det är nu frågan dyker upp.
Är det en snok, som jag trodde sist, eller är det en huggis?
Kanske en giftorm av exotiskt slag som rymt från sin ägare och befunnit min tomt vara en fristad?

Raskt in för att googla på ordet - orm.
Eller snok.
Och inte blev jag klokare för det.

Snokar kan bli upp till 120 cm långa.
Det låter rimligt av mitt exemplar att döma.
Men för att vara en snok ska det finnas gul-vita fält strax bakom huvudet och det här här jag blir tveksam.
Fanns det?
Inte fanken vet jag, den var milslång och slingrade. Räcker för mig!

Huggisar är kortare och vanligtvis med den karakteristiska zic-zac randen på ryggen.
Det såg jag inte.
MEN, det finns svarta huggisar också!


Får väl helt enkelt konstatera att:
1) Den tror att den bor här.
2) Jag bestämmer mig för att det är en särskild lokal orm av otrevlig och högst sannolikt giftig karaktär.
3) Som vanligt är min ormjägare inte hemma, tack och lov inga små-vilda-glada heller, vilket gör situationen lite enklare.

Vem vill vara annat än hjältinna i sina barns värld?
Svårt att förbli det om man hoppar runt, vilt ylandes för en slingrig skojig sak, som antagligen är oskyldigt dömd av mig.
Sen jag föll till föga (läs: gav med mig och erkände ett litet, litet tillkortakommande vad beträffar mitt humör...) och tillät barn att åka på shoppingtur med far-är-rar idag, ligger jag ändå på plus.

Det gör även övriga familjen, ligger på plus alltså, de har ju varit borta jääätteläänge nu!!!
Pigg och uppvilad för en natt i tält med små.
Om det nu inte vore för vårt nyinflyttade husdjur...

7 kommentarer:

Huskatt sa...

En annakonda är vad det är, minst. eller Bo A Orm :) DÖDA DEN !!!
Skaffa katt.
Katt=inga möss=ingen orm.

Mångmamma sa...

Katt=ingen make.
Kanske jämförbart med ormen, vad vet jag...?;)
Annars har du helt säkert rätt, definitivt en extremt otäck varelse som slingrar runt på nejden för att förgöra min familj.
Kanske något ännu värre än Bo A Orm eller anakonda?

Stormsteg sa...

Skaffa katt med andra ord!!! Jag har gosat med Skorpan :D (samt ignorerat diverse utslag på armen som följd...)

Om ormisen försöker bjuda dig på äpplen så vet jag vem det är!

Fisken sa...

Ormar är vidriga. Min personliga gräns går vid daggmask...
Detta ÄR ett problem när jag duschar. :-S

Mångmamma sa...

Fisken: Mowahaha!!!
Tack för den!

Formerly known as Miss J sa...

God natt själv. Vi sitter och lurpassar för nu har dem fest hos grannen. Antingen har dem inte märkt våran "gåva" eller så gillar dem den. Fort följer..

ullebengtsson sa...

Förra året hade vi gott om orm runt knuten och visst sätter man hjärtat i halsgropen när man nästan stiger på dem. Fast jag hatar gnagare mer så sålänge de dödar odjur tolererar jag Anna Konda och Bo A Orm.