torsdag 23 september 2010

Det där med nylon...

Eftersom jag själv tappade bort närminnet någonstans mellan kuddarna och de nattvandrande barnen, stressade runt för att jaga iväg alla små-vilda-glada på morgonen och sen hade "häcken full" resten av dagen, blev det inte mycket bevänt med något supéaktigt.

Att jag dessutom gift in mig i en släkt av fullständiga datumanalfabeter gör inte saken lättare.
Om det ska bli något firat någon gång i något sammanhang, bör jag påbörja informationskampanjen en vecka i förväg och då helst gå runt med kroppsplakat för att det kanske, jag säger kanske, ska gå in!

Nej, far-är-rar kom nog inte ihåg vad det var för dag igår och ärligt talat; jag upplyste honom inte om det heller!

Är jag sur?
Nej, inte så värst.
Jag känner ju till spelreglerna, det har faktiskt förekommit att han missat min födelsedag, har sällan koll på när barnen fyller år och har verkligen ingen aning om vad vilket barn heter i andra- och tredjenamn.
De fyra sista siffrorna i deras personnummer ska vi bara inte tala om.

Idag är en annan dag och dessutom studiedag!
Lugnt och skönt kanske någon tycker och tror!?
Nja, om man med det menar runtportionerande av egna och andras barn på byn i omgångar, så visst..

Fröken-Hårfager fick inte nog av sin Bästaste vän igår, så hon äntrade dörrmattan hos sin vän kvart i nio i morse.
Pysselkungens Gammelgroda hämtades upp i samma tid och fick komma med hit.
Sheriffen befinner sig i en annan storfamilj, lekandes med något äldre bror och liten syster där.
Bam-Bam har hunnit ha dagens utbrott eftersom korven till lunch först var för varm - sedan för kall!

Och så småningom ska nog storsonen med extradotter P börja röra sig i riktning mot staden...

Tror jag siktar på en supé om en fyra år sådär - silver bör väl firas?

6 kommentarer:

Anonym sa...

Att komma ihåg alla födelsedagar och fyra sista måste väl ändå sägas till far-är-rars försvar att det är ju en del att komma ihåg...
Jag har hittat till dig och följer med spänning din blogg och skrattar och fnissar. Tack för i somras. Det blev ett kärt sommarminne! Kram till dig och din familj! /P.R

Colored Thoughts of mine sa...

Det är alltid härligt att fira speciella dagar fast här är det jag som glömmer sådana så jag & maken firar när vi själva har tid & lust och låter datumen vara mindre viktiga, skratt.

Hmm, studiedagar brukar sälllan var de lugna eftersom barnen (i allafall mina 2)ofta har fullbokade kompisträffar då:)
Ha en bra dag. Kram Milla

Katarina sa...

Du skriver då helt underbart! : )
Tråkigt att få dagen bortglömd så där. Även fast man vet hur det är.
Jag vill inte alls bli grattad när jag fyller, men blir jag helt bortglömd, blir jag lite ledsen.... ; )

Mångmamma sa...

P; Åh, jag har bara väntat på en kommentar här, har nog sett att du hittade in hit...
Sheriffen tjatar ofta om att han vill träffa A, snart, mycket och ofta!
Kanske en tripp söderut någon gång under hösten?
Kram och hälsa!!!

Milla; Jag har alldeles för bra datumminne för mitt eget bästa!

Katarina; Tack!Fast jag gillar att bli grattad ocå, hade besök av min "Fluga", utklädd till Rödluvan med korg på armen när jag fyllde år sist - det var uppskattat!

Maja sa...

har han kommit på vad han missade?

Mångmamma sa...

Maja; Nix, inte så vitt jag vet.
Fast ärligt talat har vi mest gått om varandra de senaste kvällarna med nattning, uppröjning av hemmet och så vidare...