tisdag 31 augusti 2010

Taggtråd på menyn.

Ibland blir det nästan för socialt och bra.
Nej, jag gillar mina vänner som drullar in på drop-infika, allrahelst som de har med sig eget!
Fast mina små är mer vilda än glada idag!
Att bli avbruten mitt i alla samtal var mer regel än undantag de futtiga timmar vi försökte komma ikapp med rapportering av sommarens eskapader.


Sheriffen hemma från skolan med halsont och snuva, fröken-Hårfager har visst ätit taggtråd till både till frukost, lunch och fika för något mer avigt och retsamt får jag nog leta efter.
Bam-Bam härjar på där han kan och till och med Pysselkungen häver upp stridstjut mellan varven.
Storsonen borde varit hemma idag som han hostar och skräller men si det gick icke.
Skolan kallade!
Tur för honom, antagligen mycket lugnare och rofyllt där, bland alla gymnasister, än hemma!


Imorgon blir det en spännande dag, Bam-Bam ska visst vara klar med sin inskolning och förväntas prestera fem timmar själv med fröknar och andra mindre människor omkring sig.
Utan mig!


Behöver jag säga att jag ser fram emot det?
Med viss bävan!

måndag 30 augusti 2010

Skavfötters växtkraft!

En helg fylld av semesterkänsla har passerat.
Större delen av familjen har kamperat ihop i lillstugan, trängts framför kaminen, sovit skavfötters, tittat på film tillsammans och bara myst.
En helt ofattbar lyx att inte behöva förflytta oss mer än tjugo meter från bostaden för att komma till något som får oss att känna en släng av semester.
Att trängas på begränsad yta, diska för hand, sova där det faller sig är bra för bygga-samhörighets-känslan och ett sätt att jämka ihop flocken.

Strax intill vår lilla stuga ligger det sorgligt ogräsbemängda trädgårdslandet.
Ambitionsnivån fick stå tillbaka i våras, dels på grund av vädret men även på grund av allt erbarmligt ris som skulle släpas från höger till vänster och vice versa.
Några futtiga potatisar stampades ner, lite vilsesimmade lin-, dill- och ringblommefrön ströddes ut.
Det var allt.

Döm om min förvåning när fjolårets krasse, persilja, fingerborgsblommor och mynta hotade att ta över allt utrymme.
Ja, jag gillar oortodoxa samplanteringar och ogillar snörräta rader!
Fast när fingerborgsblommorna hotade att ta över helt, klipptes de resolut ner.
Ska man visst inte göra, har jag hört!
Nu blommar de igen, inte fullt så höga men likväl med skira små lila-rosa klockor!

Till nästa år ska jag nog anlägga ett nytt trädgårdsland, så får detta års överraska mig igen med sin överdådiga växtkraft, för hjärta att rensa, kasta och gräva upp - det har jag inte!

lördag 28 augusti 2010

Yes, nu är det helg! Igen!

Kvällen och början av natten har varit kalasbra.
Sheriffen hade en fantastiskt trevlig kväll med klassfest - stort TACK till Camilla och Andrea!

De små kvarvarande fick "blinga" annexet/lillstugan för en övernattning!
Pysselkungen och fröken-Hårfager sover skavfötters, Bam-Bam på "Hundkojemadrass", Sheriffen med sin far och endast tomten....förlåt; mor är vaken!

Själv har jag ägnat kvällen åt; lite tittande på Spiderwick-film, en del rantande mellan husen, en del nattande, samt en stor portion med vindrickande!?

Tror att min dag är slut nu?
Hur och var är ni?

fredag 27 augusti 2010

Tårta ja, kanske mindre klokt?

.....Och just nu slog sockerkicken in hos de små!
Med besked.
Att jag aldrig lär mig...
Suck, igen!

Första skolveckan är slut!

9 grader varmt (!) på morgonen och dimma som smet åt om bilrutorna när storsonen skulle med tidiga bussen, nu runt 20 grader och solsken.
Va?
Ska det vara så här?
I år igen!

Varje höst blir jag lika förvånad av vädrets och temperaturens växlingar över dagen.
Ösregn och halv storm ena dagen.
Sol och värme andra.

Tur att vi har helg nu, så små-vilda-glada kan utnyttja finvädret till max.
Att hoppa i vattenpussar har sin charm, att rasa runt utomhus barfota har sin.

Ännu en bra sak med skolstart; vi har återupptagit vår tradition med fredagsfika.
Idag åt vi tårta.
Bara för att!

Trevlig helg!

torsdag 26 augusti 2010

SBT (eller skit bakom tangenterna)!

Alltså, ibland går det lite för fort!
Att redigera om en bloggadress blev helt plötsligt till en total radering av; "Sådant jag gillar".?
Ja, det var ju inte riktigt meningen.

Ska natta små-vilda-glada och lägga ner lite energi på att återbörda er till rätt länklista, igen!
Eller så tar jag det en annan dag...
Suck!

Komaläge på!

Ja jisses vad trött jag börjar bli framåt eftermiddagen.
Väldigt tydligt att vardagen bara just börjat, tillvänjningen är inte riktigt på plats än.
Än så länge studsar små-vilda-glada upp ur sina sängar på morgonen, ivriga att få ta itu med dagens bestyr.
Men eftermiddagarna!
Att släpa oss hemåt framåt tvåtiden, äta lite och sen sjunka ner i soffan framför en snäll och relativt harmlös barnfilm, det är vad de mäktar med.

Bara tanken på det fullständigt outhärdliga i att dra barn till förskolor/fritids i arla morgonväckten för att sedan inte hämta upp dem förrän framåt kvällningen - det går inte!
Ett relativt vanligt scenario.

En minibarnpassning ska hinnas med under dagen, Sheriffen får med sig en klasskompis hem, bara en knapp timme men det kommer både räcka och bli över.
Imorgon är det bara två gossar som ska iväg, mina tre yngsta är lediga och tar välbehövlig långhelg!
På återseende!

onsdag 25 augusti 2010

Dator vs barnkläder?

Blev ett par tre timmar över efter Bam-Bams inskolning och före fröken-Hårfagerupphämtning idag.
En snabb vända in till stan var planen.
Huvudskälet till detta var en viss längtan efter att skaffa mig något så syndigt och lyxigt som en egen liten minidator.

Hur det gick?
Illa, givetvis.
Men små-vilda-glada är lyckliga, iförda sina nya gummistövlar, tröjor, byxor, strumpor, kalsonger och vantar.

Det gäller ju att prioritera!

tisdag 24 augusti 2010

I vanliga fall...

Så har kompistjatet dragit igång.
Inte är det mina som försöker bestämma lekdate, det är andras barn som vill hit och leka och egentligen passar det mig riktigt bra.
I vanliga fall.

Just nu är ingenting vanligt, Bam-Bam däckade före fem i soffan igår och sov sig igenom natten.
Toktrött efter första inskolningsdagen och alla nya intryck.
Pysselkungen var det inte mycket mera fart på heller och fröken-Hårfager har en rejäl mellandag idag när allt är avigt.
Sheriffen glider nöjt ner på sin säng med en tidning i högsta hugg efter eftermiddagsmelliset.

Att ha huset fullt är min normala melodi, egna och andras ungar om vartannat är som jag helst vill ha det - men inte denna vecka.
Känns att vardagen behöver få sätta sig lite innan jag orkar utfodra fler huliganer än mina egna!
I alla fall samtidigt.

måndag 23 augusti 2010

Skolstart!

Alla små hemma igen.
Glada, trötta och vällekta.
Massor med intryck, nya namn att lära sig och helt plötsligt tusen saker att ha koll på.


Sheriffen ska rivstarta veckan med tur till simhallen imorgon.
Gympapåsar ska vara packade och klara onsdag morgon.
Torsdagar blir långdagar, en hel timme senare än vanligt kommer han hem.


Pysselkungen förhördes av sin bror på huvudräkning mellan skolbussen och hemmet, allt för att upprätthålla någon form av skolkänsla även efter dagens slut.
Resultat utföll till Sheriffens belåtenhet,lillebror fixar nog skolan han med!
Och skolbuss har han åkt, för första men knappast sista gången.

Fröken-Hårfager föll sin bästis om halsen och lekte så det stod härliga till.
Bam-Bam hann med både sång- och fruktstund innan det var dags att tacka för dagen.

Ytterligare en halv miljon papper ska skrivas på och skickas tillbaka, ännu fler bänkpapper, skolväskor och mappar behöver införskaffas.
Tja, det är helt enkelt skolstart!

söndag 22 augusti 2010

Yes, nu är lovet slut!!!

Inte under hela sommaren har jag nattat små med samma form av engagemang.
Alla är lyckliga och förväntansfulla.
Inte bara jag.
Bam-Bam känner sig stor, han ska ju för första gången få egna fröknar.
Pysselkungen ska bli skolpojke.
Fröken-Hårfager ska få sammanstråla med sin bästis igen, efter en hel lång sommar och Sheriffen flyttar upp till mellanstadiebyggnaden, även om han "bara" kommer att gå i trean.
Ny fröken även där.
Storsonen har ett år kvar av "barndom", eller i alla fall ett år av inte-helt-självvald-utbildning, även om gymnasiet i sig är ett val.
Stora dottern rasslar in i nollning, flera års utstakad utbildning och en egen spretans ny lägenhet.

Själv ska jag njuta av nyordningen, skriva lite, rida en del och pilla mig i naveln däremellan.
Alla dessa barnlösa timmar, tanken svindlar...

Äntligen höst!

Imorgon smäller det.
Skola, förskoleklass, förskola och taxi på längden och bredden och tvären.
Så jag har längtat.
De senaste dagarna har mitt mammatålamod tagit semester totalt.
Ivriga försök till pedagogiskt riktade insatser a la högläsning, huvudräkning, klockövning och annat matnyttigt har endast resulterat i totalt haveri.

Slagsmål, är en trevlig idrottsgren!
Retande-på-hög-nivå med tillhörande vedergällning, likaså.
Runt-rusande-vilt-gapande är inte heller fel.

Vi har haft alldeles tillräckligt lagom långt sommarlov nu, det känns att det är dags för rutiner och vardag att ta över.

Av det som återstår av dagen och förberedelser inför morgondagen är;

Tvagning av samtliga små sommarlortgrisar, med tillhörande nagelkapning.
Märkning av kläder.
Ihopplockning av extrakläder att fördela på fyra barn, på fyra olika ställen.
Ihopparning av lagom stora skor med rätt fötter.
Samt säkerligen en försvarlig mängd papper, tider och påskrifter att kolla av!?

Sen kan årets bästa årstid ta sin början - hösten, här kommer vi!

fredag 20 augusti 2010

Snigelpost?

Praktiskt förfarande!
En dryg timme efter vårt besök på folktandvården, vittjade jag brevlådan på väg hem.
Där låg kallelsen till dagens tandläkartid.

Är det posten som är extremt snigelbetonad eller folktandvården som inte hämtat sig efter semestern?

Käftis!

Jag som brukar ha så extremt bra koll på tider och datum, verkar totalt ha missat att fröken-Hårfager ska till tandläkaren idag!?
Tur att folktandvården har en eminent sms-tjänst där det skickas ut påminnelser via mobil.
Dags att infinna sig om en halvtimme, med renskrubbade tänder!

Trevlig fredag på er!

torsdag 19 augusti 2010

Sjukling

Det är inte lätt att vara nio år och sjuk, i ett hus fullt av glada och tillfrisknade småttingar.
Sheriffen har åkt på samma typ av feber-ont i huvudet-sjuka som de små redan betat av.
Han tiger, lider och håller sig undan.
Jag jagar små med blåslampa för att dämpa ljudnivån och helst hålla glada skrik utomhus.

Snart skola/förskola/vardag...

onsdag 18 augusti 2010

Kraschad Sovjetpolitik!

Jag erkänner.
Jag har för första gången i mitt vuxna liv stannat på en och samma plats, längre än vår "Sovjetiska femårsplan".

Känns lite märkligt, börjar jag snart kunna räkna mig till en av de bofasta?
Eller är det för evigt slut med epitetet, delvis självvalda, nyinflyttad?

Fem år och två dagar har passerat sedan jag tog denna gård i besittning, ett barn har flyttat ut, två nya har tillkommit under dessa år.
Samt givetvis ett antal extrabarn som välkomnats i familjen.
Oräkneliga mängder fordon och ett något mer lätträknat antal djur har tillkommit.

Känns mest bra faktiskt, fast om nomad- och vandringslustan sätter in igen, kan det ju bli ändring på torpet!
Just nu bor vi här.

tisdag 17 augusti 2010

Fler fans?

Följ min blogg med bloglovin

Om ni inte redan fattat att jag är läsvärd via bloggtoppen kan ni ju alltid få en andra chans här!

Separationsångest i vardande!

Bam-Bam kommer börja på förskola nästa vecka.

Inskolningen kommer vara avklarad framåt första september, knappt två veckor före hans treårsdag.
Tio timmar i veckan kommer han få leka med jämnåriga och mindre barn, äta lunch borta två gånger per vecka och ha egna, märkta extrakläder på sin hylla.
Han, som betraktas som minst i familjen, tillhör de stora barnen på "sin" avdelning.
Han kommer träffa sin storasyster varje måndag förmiddag ute på gården när hela förskolan leker tillsammans.
Han kommer ha skaffat sig nya vänner och kanske några ovänner, egna fröknar och ett eget nytt kontaktnät.

Jag kommer att vara barnlös nästan nioochenhalv timme per vecka!
Det känns konstigt!
Vad gör man då?

måndag 16 augusti 2010

Syrebrist och droger!

Jag har träningsvärk.
Inte mycket men ändå.
Upptäckte just flera nypåkomna muskler som fått sig en smäll i höjd med ljumskarna.
Just det, jag klättrade upp på hästryggen igår kväll när jag med framgång jagat tre av fyra små i säng.

Barnen fick i tur och ordning rida sin kuse igår, nu har tre av dem avancerat till att våga trava också!
Alltså kände jag ett oemotståndligt sug efter att själv få äntra hästryggen!

Min gamla farbror till valack var mest förundrad över tilltaget.
Skulle det här vara nödvändigt liksom, han som hade det så lugnt och skönt i hagen med sina sällskapsdamer?
De å andra sidan, jagade upp sig något kolossalt på insidan av hagen, gnäggade och stod i.
Vad skulle det här betyda?
De ville också vara med.

En kort sväng i sakta mak och så släppa tillbaka farbrodern hos hans damer, som genast kom och ställde sig tätt inpå.
Ok då, fram med en borste och ta några tag över deras ryggar och sen insåg jag varför det brukar dröja ett bra tag mellan ridturerna.

Astma!
Tyvärr finns det två konstaterade djurslag jag inte tål, det ena är häst - det andra kanin.
Praktiskt, eftersom det är just häst och kanin vi har!

Att titta på dem brukar inte innebära några problem men att köra ner näsan i värsta bosset och stövet efter en rejäl avborstning - det är inget att rekommendera någon med astma.
Flåsande efter luft som en rekordelig blåsbälg i en större masugn, kom jag inharvandes efter droger att lindra den begynnande syrebristen med.
Tur att det faktiskt fanns kvar en endaste dos av mitt luftrörsvidgande, det hjälpte.

Snart dags för en tur till närmsta droghandel för införskaffande av nya medikamenter, om jag ska fortsätta roa mig med nattliga turer på fyrbeningarna - och det tänkte jag!

söndag 15 augusti 2010

Semesterbokslut!

Så var sommarsemestern slut för far-är-rars del för i år.
Ännu en vecka kvar av vårt sommarlov från skola och förskola men med ett föräldramöte inplanerat imorgon.
Knappast läsårets sista.

Känns att det kan vara nog med ledighet för ett tag nu, de små-vilda-glada har övergått till mer retande och trakasserande av varandra än sammanhållen syskonsämja.
Gårdagens vita bokhyllefynd har fått vandra upp i Sheriffens rum och börjats fyllas med böcker och kringseglande småpojksleksaker.

Annexet invigs i sitt halvnya tillstånd av stor-sonen och extradotter P ikväll.
Tvättmaskin går för jämnan och det är dags att sortera ut urvuxna kläder samt ta en tur för skolgarderobsinhandling, främst skor och byxor som nöts i en aldrig sinande ström i detta hus.

Av alla våra sommarprojekt, fick vi de flesta klara, några påbörjades inte ens och åter andra kom till.
Nya vilda planer på förändringar och förbättringar av gården "spånades" fram, under magiska kvällar i stearinljussken på verandan.

En mycket lyckad semester.

Och sommaren är långt ifrån över än!

lördag 14 augusti 2010

Auktionen i Backhorva, eller nästan i alla fall!

Att släppa loss Mångmamma med en begränsad - men tillräckligt väl tilltagen kassa - på en auktion i den lokala Hembygdsparken, kan vara förenat med risker.
Risker som i att det genast återfinns fler bra-att-saker hemma!

Efter dagens evenemang kan man hitta ännu en oumbärlig mangelkorg, en praktisk bokhylla modell större, en jordglob, diverse ljusstakar, en helt perfekt teakspegel till annexet samt förtielva små blommiga kaffekoppar (som om det inte redan fanns det hemma!) och en uppsjö av böcker i det mångmamska hemmet.

Just kaffekoppar och böcker ingick inte i budgeten, de kom på köpet.
Allt osålt skulle nämligen hivas.
Synd på så små rara ärtor tyckte jag och förbarmade mig även över en diger samling krukor och ytterfoder - som just ytterkrukor egentligen heter!

Sheriffen och Pysselkungen travade på i sin mors fotspår och bjöd glatt på allsköns krafs, dock utan att lyckas ropa hem något - tack och lov!
Ändå lyckades de göra riktiga mångmammafynd i form av spetsdukar, löpare och hiskliga servetter, företrädelsevis i brunt och orange - mina absoluta hatfärger - ifrån loppisborden!
Farligt att släppa loss de med, med veckopengen inom räckhåll!
Och tur att det inte var en riktig bonnauktion med djur och så där.
Tänk vad med kossor vi kunnat få knyta efter bilen... Hua!

Allt som allt gick kalaset på dryga 300 kronor men då ingick den barnkorgstol som far-är-rar lyckades köpa loss från den tidigare glada budgivaren som vunnit densamma.
Just den stolen hade gått min näsa förbi eftersom vi som vanligt kom lite sent till auktionsstart...

Dessutom löste sig hemtransporten galant, Flugan med särbo fanns på plats och efter ett lyckat inrop av en frysbox, blev det iltransport hem för hämtning av släpkärra för särbon.
Min vita bokhylla, som var ett spontaninrop utan tidigare koll av skick, visade sig vara av massivt trä.
Det hade blivit svårt att klämma in den, fyra barn, två vuxna plus alla andra grejer i en liten liten öppen bil som var fordonet för dagen!
Tack B!

Synd att det dröjer ett helt år till nästa gång...
Och vilken infernalisk tur att det finns tillfällen till fler loppisbesök framöver, nu när jag sparat in kostnaden för en nytillverkad bokhylla inklusive tur och returresa till närmaste "stora varuhus"!


Far-är-rars tillägg;- Och vilken infernalisk tur att det fanns fler som bjöd liiite högre på alla dessa oumbärliga ting du inte lyckades ropa in!!!

Kunde varit bättre!

Jo, särbo blev vi för en natt men inte i annexet för min del.
Fröken-hårfager (nu tillika nyklippt, av mig) nedkom med feber och tarvade uppassning.
Far-är-rar tog dock med sig de två något större sönerna ner till sjön för en campingnatt.
Lyckat!

Efter sammanstrålning strax efter frukost har resten av dagen mest gått på tok.
Ingenting av alla mina fiffiga-hemmafifflade-projekt har blivit som jag ville.
Kapade ett täcke för brutalt för att det skulle passa i sitt nysydda fodral, misslyckats med en lunch, havererat en taveluppsättning osv, osv...

Ok, till slut fick jag till två kuddfodral och ett förtioelfte försök till tavelupphängning med mer lyckat resultat.
Och en badsejour med de små vid bryggan.
Och en relativt lyckad nattning av desamma.

Men på det stora hela taget - ingen bra dag!



Nya tag imorgon!!!

torsdag 12 augusti 2010

Denna familjen den ska vandra...

Ok, inatt ska jag bli särbo!

Det blir nog inte långvarigt men far-är-rar och Sheriffen tänkte campa i sjön, som Findus skulle ha sagt till hönorna.
Själv tänker jag och resterande små knöka in oss i nyblingade sommarstugan/annexet.

Omväxling förnöjer!


Nej, spetsarna är fortfarande borta.
Får börja leta efter något annat - så kommer de väl fram lagom till jag köpt nya på någon loppis...

onsdag 11 augusti 2010

Efterlysning!

Nu har min pappask med vackra loppisfyndade spetsar varit spårlöst borta sedan en dryg vecka!!!
Inte sen jag sydde gardinerna till lekstugan har jag sett den.
Förra måndagen, alltså.
Var är den, jag behöver innehållet NU!

Hur ska jag annars kunna hänga tavlor i annexet?
Ni vet, i spetsband från taklisten tänkte jag mig.

Tavelkrokar är så...vanliga!

tisdag 10 augusti 2010

Inte tonåring längre!

Just exakt precis nu för tjugo år sedan, blev vi föräldrar!

16.46 en solig augustidag, i ett mer eller mindre förrådsliknande förlossningsrum på Karolinska i Stockholm, såg vår förstfödda dagens ljus.

Många flyttar senare, står hon sedan ett drygt år på egna ben, med eget boende och en plan inför framtiden.

Jag tycker ni ska gå in och gratta henne här!

måndag 9 augusti 2010

Renovering fortgår!

Annexet drabbades av en ytterst märklig vattenskada i vintras.
Efter felsökande både högt och lågt, insåg vi att en kran var placerad under det igenspikade golvet som sedan täckts av 70-talets favoritmaterial - plastmatta!
Den hade troligtvis stått och droppat, sakta sakta sedan mitten av 70-talet.
Fiffigt!

Det har kapats rör, dragits nytt system, lagts nytt golv, nya lister, färg på allt - från tak till golv - och nu är det dags för min del i det hela; Blingandet!

Att släpa runt möbler, ösa på med kuddar, täcken, filtar, fixa gardiner och styra runt med hammare och skruvmejsel i högsta hugg, det tilltalar mig.
Tavlor, lampor och hyllor börjar så sakteliga hamna på rätt plats.

Sovrummet har fått vitmålat trägolv, gammal pastellrandig trasmatta, en ärvd byrå och dito golvlampa i 50-talsmaterialet framför alla andra - teak.
En av mina fyndade mangelkorgar, fylld med extra kuddar och filtar står (än så länge - barnen har inte hittat den än..) så där lite nonchalant framför det spetsgardinsförsedda fönstret.
En kruka med något blommande ska in, en Mårbackapelargon kanske?
Kommer bli riktigt charmigt, ända till den dagen de små-vilda-glada kommer på den briljanta planen att leka hela "havet stormar" i sängen eller "Moses i vassen" med min mangelkorg.

Halva huset är som nytt, till hösten (inbillar jag mig att vi ska hinna..?) tänkte vi rådda resten, stora rummet/köket och dusch/toalett samt lilla entrén lämnar en del övrigt att önska numera.
Vita, ljusa rum kontra murrig brunbeige plastmatta på både golv och väggar, toppat med tvättäkta bastupanel i taken.
Urk.

Ärligt talat, precis vad som helst blir bättre än det som varit!
Till och med mycket bättre, allrahelst som jag gör precis som jag själv vill - utan några kompromisser alls.
Tack, far-är-rar!

söndag 8 augusti 2010

Pysselkungen in action!

Trots en stor barnaskara och stundtals vilda tag här hemma, har jag hittills bara en olyckskorp i familjen.

10 månader gammal fick han svårt att andas - falsk krupp.

Drygt fyra år gammal blev han getingstucken på höger handled och började inom loppet av tjugo minuter svullna upp i ansikte, hals och nacke - in akut för att häva den allergiska chocken.

I försomras druttade han ner från klätterträdet och landade på sin arm - gips i sex veckor!

Imorse retades han med sin storebror som tröttnade och gav igen, tyvärr lite olyckligt så en underkäke smällde till en överkäke och den redan lösa mjölkframtanden stod på trekvart i munnen på honom - jourtandläkaren i stan, bedövningsspruta och utdragen framtand!

Vad kommer härnäst och när ?
Inte om!

lördag 7 augusti 2010

Utmärkelserna duggar tätt här!

Nu blir jag lite rörd.
Trillingmamman, Maja, Annkatrin och Katarina har gett mig en och samma award.
Tusen tack, ni är rara!
En där det är meningen att jag ska trixa med mail och inklistring av själva awarden.
Känner mig som något som krupit fram under en sedan länge mossövervuxen sten som inte minns vare sig hur man mailar eller ljuger ihop något underhållande om sig själv.
Sju gånger dessutom!


Men ok då, eftersom några av er är nyfikna på vem och vad jag är, ska jag försöka sammanställa en helt osorterad lista härmed.

1) Jag är född och uppvuxen i en av Stockholms finare förorter.

2) Jag har bland många andra jobb jag haft, lekt ridlärare, städerska, kassörska, teaterledare och lärare.

3) Jag har fastnat i 80-talets musik och inte kommit mycket längre smakmässigt, synthpop är fortfarande bäst!

4) Jag har sjungit i Aktuellts specialprogram om John Lennon, i samband med hans död.

5) Jag anser - och inser - på fullt allvar att jag aldrig kommer få tillräckligt många barn för att vara nöjd.

6) Jag har blivit misstagen för infödd överklassLondonbo av en engelsk taxichaffis på grund av mitt uttal.

7) Jag är född obotligt optimistisk med en nästintill naiv tilltro till min omvärld - allt går att lösa!

8) Jag har svårt att hålla tand för tunga, dvs sätter alltid igång att häva ur mig vad jag tycker och tänker om allting i alla sammanhang.
Slutar oftast med att jag blir invald i olika ideella föreningar!
Som jag dessutom gillar att vara delaktig i.

9) Har de senaste tre-fyra åren börjat intressera mig på allvar för vad som hamnar på bordet och också i barnens magar.
Faktiskt fått familjen att lägga om kostvanorna, kanske inte så konstigt eftersom det oftast är jag som handlar mat!

10) Har ett löjligt gott datumminne, allrahelst för vänner och bekantas, samt deras barn och äkta hälfters, födelsedagar!

11) Irriterar mig hejdlöst på saker och skit på fel plats - om det inte är jag som placerat de där!
Plockar oavbrutet upp grejer och ser snabeldraken som ett troget husdjur som bör få komma ut ur städskåpet och rastas minst varannan dag.

12) Är värdelös på att återberätta en historia kortfattat.
Hur man gör en kort historia lång däremot, det är jag bra på.

13) Skulle helst vilja ha fler barn, djur, timmar på dygnet och något färre regndagar per år.

14) Ogillar all form av sport men mest av allt är jag totalt oförstående för de som gillar att titta på sport på tv???


Nu skickar jag blixtsnabbt iväg en liten utmaning till alla er som landar här ibland - hitta på en bättre ljughistoria om er själva än min osorterade lista.
Ingen nämnd - ingen glömd.

För foträta matnördar!

Som en liten - men väldigt informativ och nyttig parentes - tänkte jag att ni som missat det, skulle läsa detta om Krav-märkta livsmedelsvarors tillsatsinnehåll!

Just den delen om vitaminberikning av lågfettsmejeriprodukter är intressant, inte minst för vegetarianer!

High Chaparall

Krutröken ligger tät över köket, rutiga skjortor och jeans är standardiserat som outfit, hölstren och snusnäsdukar på plats.
Små-vilda-glada har definitivt transformerats till minisheriffer hela högen.

Vi hade fantastiskt roligt bland bisonoxar, indianer, mexicanare och alla realistiskt klädda statister, uppbyggda miljöer och tjutande ånglok.
Solen strålade som besatt när vi med ångtåg anlände till Old Mexico, himlen öppnade sig för sensommarens värsta skyfall när vi återvände till Main Street.
Huvudgatan låg öde och besökare folkades i alla affärsöppningar för att undkomma slagregnet.

Regnponcho- samt hattförsäljningen steg lavinartat på en knapp halvtimme.
Lagom till seneftermiddagens westernshow med tillhörande pang-pang och stunts, tittade solen sakta fram igen.
Barnen var så exalterade och fulla av nya intryck att de bad om att få åka hem!!!

Och jag då?
Som utger mig för att nästintill vara folkskygg!
I alla fall när det gäller sådant jag betraktar som "turistfällor"!
Jag är fortfarande lätt lyrisk.
Barnen var glada, ingen bröt ihop, kom bort eller tjatade om fler och mer attraktioner.
Familjen höll ihop och sams.
Alla kom vi hem med finfina och skojiga saker, hattar till fyra av oss, hölster, pickor och sheriffstjärnor till de små samt ett oförglömligt minne av sommaren.

Samma tanke slog både mig och far-är-rar, när vi på kvällen summerade dagen, hur ska vi bygga upp ett äventyrsland åt våra små telningar?
Och vad av alla inspirerande teman ska vi spinna vidare på?

Medeltid och Salve?
Wigwams och indianby?
Ruckel och fort med cowboyanknytning?

Blir nog bra, bara vi slutför ett och annat projekt innan.
Och håller ett högt tempo, då hinner farten och sugen inte tappas!

fredag 6 augusti 2010

Go west!

Nu ska vi trotsa de gråa, tunga molnen och bege oss på utflykt.
Återkommer troligtvis hem med fler sheriffer, cowboys och indianprinsessor!?

torsdag 5 augusti 2010

Nu har jag latat mig färdigt!

Ja, jag vet.
Luther står och knackar på min axel om att tiden är knapp, arbetar man inte, ska man inte äta osv.
Jag ska gå ut till mina blivande sänggavlar.
Nu.

På återseende!

Lättja, lättja är min arvedel...

Man kan också äta en stabbig lunch, jaga ut alla små samt make på gräsmatteklippning med tillhörande uppsamling av leksaker - innan jag kanske går ut och målar gavlar!?
Eller surfa lite...?
Ok, jag har drabbats av latmaskerisjukan men det kan ju kanske vara ok?
Ibland i alla fall!

Titeln - en travesti på min favoritdikt av ångest-Pelle; Ångest, ångest är min...
Obs; ångest-Pelle är här synonymt med Per Lagerkvist.

Projekt, uppdatering!

Tjoho vad kul det är att gjuta betongurnor!
De redan frälsta ler nog överseende med min nyfunna vurm men varför i himmelens namn skulle jag ha sådan förfärligt lång startsträcka?
Har nog funderat kring " jag borde skaffa hem lite finbetong och röra ihop något skojigt" i flera år nu.
Enkelt, enklare, enklast att prestera något kul!

Nu är de två delarna redan monterade med bygglim och ska bara få torka till innan det är läge att baxa ut pjäsen och plantera i den!

Men det där med vinbärsplockning och trädgårdslandsgrävning - det tar jag nog en annan dag...
Målande av sänggavel känns piffigare!

onsdag 4 augusti 2010

Jag vill, jag vill!

Visst är det så att när inspirationen står och trängs med tusen idéer på varandra blir man lätt handlingsförlamad?
Jag blir i alla fall.
I vilken ände ska jag börja?
Idag har jag fnattat runt och gjutit lite betongurnor här, dragit i lite tygstuvar där, surfat runt efter annorlunda, roliga barnmöbler på ännu trettiotvå ställen och självklart roat mig som vanligt med tvätt, disk, matlagning och tonårstaxi.

Inga problem alls med sysselsättningen!
Mitt dygn har bara alldeles för få timmar.

Imorgon ska jag fixa till sänggavlar till vår säng, vattna betongen så den brinner sakta, skaffa hem lite jord så jag kan rädda en del krukväxter som börjar få det trångt om fötterna, hinna plocka av mer bär från alla miljoner vinbärsbuskar vi är begåvade med, trilskas med spaden och jorden om större utrymme för barnens trädgårdsrabatt/land, stödmåla de felkletade fläckarna (som alltid blir!) på lekstugan, hämta ägg hos Flugan, helst hinna kasta upp diverse barn och mig själv på en hästrygg eller två och...

Och inget av det måste bli klart eller hinnas med - men jag vill!
Ambitionen är det inget fel på!

tisdag 3 augusti 2010

Späckade dagar!

Det tar liksom aldrig riktigt paus här hemma.
Verkligheten och livet, alltså.

Började gårdagen med en tur mot undervåningen för att äta frukost.
Ena överskåpets dörrar stod på vid gavel, en glasflaska med jäst sprängd rabarbersaft kletade sig sakta nerför skåpets alla hyllor, kryddor, förpackningar och vrår.

Grattis, mångmamma!
Det var ju bara att suga tag i första bästa trasa och börja sanera.
Samt tipptappa på tå för att undvika allt minimalt glassplitter som yrt runt över halva golvet!
Snabeldraken fick verkligen göra tjänst.
Av bara farten fortsatte jag med det andra skafferiskåpets innehåll samt den stora öppna hylla som står i köket, fylld till bredden med allsköns skit - dock inga större mängder torrvaror som var ursprungsplanen.

Det är rent och fint, välsorterat och helt utan risk att få i sig förhistoriska kryddor eller andra suspekta livsmedel av något äldre datum.

I samma glada tempo röjde vi raskt liv i de sista resterna av bygga-lekstugaprojektet och installerade de små-vilda-glada därinne framåt kvällningen.
Tre av fyra sov i den, större delen av natten.
Jag sydde gardiner till den.

Imorse blev jag slutgiltigt väckt av Sheriffens utläggning av hur det varit att sova i eget hus!
Klockan sex!
Eftersom vi lever semesterliv här, kändes det lite väl tidigt för revelj så jag bad honom snällt att gå in till sig och läsa en stund.
Just när jag är på väg att slumra till, hör jag hans ukulele.
Går in, hutar åt och får ett ; ok!
Vänder på klacken - och hör hans ukulele.
Stirrar bistert och sträcker ut armen, får oljudsmaskinen och är på vippen att gå ut - när ett munspel trollas fram och börjar tutas i!

Kände mig som om jag befann mig i en "Bröderna Marx-film", en där Harpo tar fram nya flöjter oavbrutet och till sist visslar när allt annat plockats av honom.

Som final, innan jag gav upp vidare omsomningsförsök, rasslar det till i gossens legolåda, ungefär lika diskret som om en pneumatisk borr gått igång utanför huset.
Bara att ge upp, på med kläder och locka sonen mot frukostbordet - innan han väckt upp hela huset - klockan halv sju!

Tja, och sedan har vi hunnit bada, handla tokmycket mat, fynda fantastiska mangelkorgar på loppis, anlägga lekstugerabatt, tvätta kläder och laga kopiösa mängder mat till kompaniet mångmamma och co samt leka med Flugan och son.
Inte att förglömma far-är-rars golv- och väggmålande i annexet, varv efter varv.
Sedan igår morse!

Det är mycket nu.

söndag 1 augusti 2010

Färg och ridning!

Semestertiderna lunkar på hos familjen mångmamma.
Målningen tar aldrig slut, fast jag måste erkänna att för tillfället (läs senaste dagarna) har far-är-rar stått för det mesta penselkladdandet.
Idag tog väggfärgen slut.

Efter att han dragit färdigt det ramponerade stängslet!

Sagt och gjort; Han och de två minsta for på färghandlarexpedition och jag och småkillarna flyttade hästarna till grönare nejder.
Men en liten avborstning och snabb ridtur måste ju hinnas med också, eller hur?

Sheriffen och Pysselkungen skumpade runt och försökte hålla sig kvar på den hala hästryggen (nej, ingen sadel här inte) och samtidigt lyssna på instruktioner om sits, tygelfattning och skänkelinverkan.
Kanske ska lägga ambitionsnivån något lägre och försöka komma ihåg hur det kändes de första tjugofem gångerna på hästryggen, själv!

Ingen trillade av och liten-Sara stack inte iväg med killarna heller, det får jag nog betrakta som lyckad ridlektion.

Inspirerade av ridningen, beställdes "cowboygryta" till middag och det får det också bli.
Egentligen inget annat än vita bönor i tomatsås - fast helt hemkört förstås.

Och ännu är det tid kvar innan vardagen tar vid...