tisdag 7 juni 2011

Ett ögonblicks verk

Det här är bara förfärligt.

I vanliga fall anser jag att det är en omöjlighet, vare sig för föräldrar eller annan person, att ha ständig uppsikt över en treåring - dygnet runt.
Därför är domen rättvis.

Samtidigt förstår jag pappans behov av en syndabock, att någon tar ansvar för den ohyggliga tragedi som drabbat familjen i första hand men även det lilla samhälle där de bor.
Personalen på förskolan har ett enormt ansvar, det får bara inte inträffa dödsolyckor där.
De ska ha kontinuerlig uppsikt över barnen, det är deras jobb!

Det jag kan förvånas över, är att Martin hade en hockeyhjälm på sig?!
Varför?
Han klättrade ju uppenbarligen i och vid trädet, redan innan förskoleläraren gick för att hämta posten.
Och varför skulle han ha hjälm på sig när de lekte i snön?
I en isig kana, med många andra barn på hårda kälkar eller snowracers - ja det kan jag förstå men i ett sådant sammanhang lämnar man som vuxen inte ungarna utan uppsikt!
Men när de står och hoppar vid ett träd!?

Även om det sägs vara lag på att alla upp till 15-årsålder ska bära cykelhjälm när de cyklar, är jag mer rädd för vad som kan hända om barnet kliver av sin två- eller trehjuling med hjälmen på och börjar leka utan att ta av sig hjälmen än om de kavar fram och tillbaka utan hjälm från början.
För ute i någon trafik att tala om - där är inte mina barn ändå innan de kan båda ta på och av sin hjälmar själva!

Så länge det inte är ett säkerhetsspänne på - som jag ändå inte skulle våga lita på - är det samma sak med cykel- som hockeyhjälmar.
Uppsikt krävs eftersom även skyddsutrustning kan vara farlig om den används felaktigt.

Olyckor händer, vi kan inte och ska inte slipa av alla vassa kanter och farliga hörn för våra barn, då lär de sig aldrig att hantera risker och faror.
Men det här, det inte bara en enorm katastrof - det är urbota aningslöst och dumt också!

Och just därför tycker jag att pappan gör rätt i att överklaga domen!

5 kommentarer:

Cicki sa...

Så fruktansvärt för alla inblandade.

Ezter sa...

Skuldkänslan är alltid svår och det kan ju inte ändra på det som redan skett. Ofattbart att det händer, men olyckor händer ju varje dag tyvärr. Man blir kall när man läser om det. Det är ju det värsta som kan hända i en familj!

razaha sa...

Tack för din kommentar. Det är syrrans sambo som hängt sig.
Angående hjälm så är väl det första man lär sig som mamma(och förskollärare) att aldrig. aldrig låta barnen ha hjälmen på sig när de INTE cyklar.
En liknande olycka hände i en klätterställning för inte så länge sedan.
Kram

Milla sa...

Med erfarenhet av yrket instämmer jag helt och fullt i det faktum att hjälmar tas av då den avsedda hjälm-aktiviteten avslutas. Omedelbart! och att det ligger i den vuxnes ansvar både som förälder och absolut! som ansvarig personal.
Något annat är i min värld otänkbart.

Inger Marianne sa...

Håller fullständigt med dig!!!! Jag har 5 pojkar (som är vuxna nu) 14 barnbarn, har aldrig hört talas om trädklättrarhjälm?????? Så varför??
KRAM.