tisdag 9 augusti 2011

Första gången!

Ok, nu känns det lite bättre.
Tack!
Småttingarna och jag fick en mysig nattning med många kramar, långa sagor och en hel del "förlåt".
Bra så!

Nu till något annat.

För precis 21 år sedan gick jag och la mig för allra sista gången som Eva.
Inte Mamma Eva, utan bara Eva.
Visserligen Eva-med-den-gigantiska-magen-som-nästan-petat-sig-över-100-kilos-sträcket men likafullt bara som en fullständigt oansvarig enda person.

Det hann ju ändras raskt under det kommande dygnet.

Mitt i natten vaknade jag - som så många gånger förr - men denna gång av att det inte kändes riktigt som det skulle.
Eller vad jag var van vid.
Nähä nä, det var inte vattnet som gått, jag blödde istället!

Ringer och förvarnar om vår ankomst, baxar in mig i bilen och rullar fram till förlossningen där jag utsätts för allehanda plågor som stå-på-vågen, ta-blodprov, kolla-med-ultraljud och som final leds in i ett förråd med tillhörande blinkande lysrör där vi ska försöka sova några timmar!?


När det äntligen drar igång och ska bli lite spännande, är far-är-rar så erbarmligt hungrig att han jagas iväg på en jorden-runt-tur mellan korvmojjarna i semesterstängda Solna för att hitta något ätbart, medan jag blir ännu mer nålstungen, innan slutligen strumpstickan tas fram och hinnorna spräcks.

Sen gick det undan!
Från start till mål sprang vi på tre timmar och trekvart!

Tyvärr gastade jag ilsket och ihärdigt om alla-tänkbar-smärtlindring ca 3 sekunder innan krystvärkarna tog i, så jag hann få Petidin vilket gjorde att bebisen ramlade ut, lyfte på huvudet och tvärslocknade.
Sov sedan gott under flera timmar innan hon visade några glada försök till att kravla sig fram till maten!

Imorgon 16.46 blir min förstfödda 21 år!
Om mindre än tre veckor flyttar hon än en gång, denna gång till Skåneland för att fortsätta bli klokare på ett av Sveriges äldsta lärosäten!

Jag tycker ni ska gratta oss bägge.
Vi har överlevt så här långt i relativt tajt sällskap med varandra - och det mina vänner - det är en prestation!




14 kommentarer:

Rebecka sa...

Bästa mamma.

Karin sa...

Grattis till er båda förstås! Både till födelsedag, vidare studier och för lång och trogen relation.

Här och nu är just den relationen en smula stormig.. Men det går över, brukar ta ett par dagar!

Barnens Hjältar sa...

Stort grattis till er bägge! För inte så alldeles väldans längesedan ändå blev vi myndiga vid 21 även här i Sverige ju :-)
1969 sänkte de till 20 tror jag bestämt och 1974 blev det 18, jaja onödigt vetande..tiden går :)

Ha en underbar dag!

Shirouz sa...

Självklart, grattis till er båda :)

Livet innan Liten sa...

Grattis till er båda!!

Fröken Hulda sa...

Grattis till 21-åringen och stort grattis dig, mig och alla andra mammor som klarat det kvinnor klarat genom alla tider. Hoppas det är ok att jag snor konceptet till hösten. Då är det min och dotterns tur att fylla 21. Kram från en mamma till en annan

My Myself and I sa...

Grattis :)

oumberligating sa...

Självklart ett stort Grattis! Jag och Lilla Frun är i samma situation, huset helt tomt!
Konstig sommar har vi haft...fast under två dagar fick vi uppleva "småbarnsåren" igen...vi drog till Kålmården jag, Lilla frun, två metersgrabbarna, svärdottar och dotter...underbart stökigt....är det någon som har lite småbarn att låna ut så är det bara att höra avi sig, vi har både tid ochplats?
Kram ifrån Oumberlige Peter!

Anitha Östlund sa...

Tänk att livet är så fantastiskt att man får uppleva det där. Själv fick jag barn så sent att jag nog inte hinner vara med om mina barnbarn, och sitter idag med småttingar hela vägen.
Grattis till er båda som sagt var.
Kramar

Småländskan sa...

Ett stort grattis till Rebecka och mångis!!
Samtidigt grattar jag mig själv som överlevt drygt 37 år av (ganska) tajt sällskap. Och jag grattar samtidigt min son, som gjort detsamma... ja ni fattar!
Jaha nu blir det Lund för dotera, det är nog inte helt fel det! Känner på mig att det kommer att lyckas otroligt bra för henne och för resten av den Mångmamska familjen!
Kram till er alla!

YKW sa...

Häftigt, verkligen!

Cicki sa...

Grattis till både dig och Rebecka. Det är en gåva att få ha en bra relation med sin dotter. Självklart även med sönerna också. Jag har också turen att ha en bra relation med min dotter.

Mångmamma sa...

Tack allihop!
Karin; Svarat hos dig!
Barnens; Du har helt rätt, min mamma fick be om "lov" innan hon gifte sig -67 då hon bara var 20 år gammal!
Shirouz, Livet innan.., My myself..; Tack!
Hulda; Tack - och sno konceptet du!
Oumbärliga..; Du kan ju komma hit och låna någon, eller några av de yngre förmågorna! :)
Anitha; Vi sitter i liknande sits, du och jag. Flertalet av mina barn har jag också fått relativt sent och den däringa äldsta ska "aldrig" ha barn ...
Småländskan och Cicki; Ni sitter med mer delfacit i hand än jag, all heder till er!
YKW; Absolut häftigt!

Maria Engelwinge sa...

Hälsa den förstfödda och gratulera! Vad roligt det är att läsa om andras förlossningar (när allt går bra förstås). Tror jag ska tota ihop ett inlägg om min snart. Inte min egen födelse då utan dotterns:).
Kram!