fredag 16 september 2011

Väskor, igen! :)

Jag har fått några frågor om mitt vansinnes-syende av väskor som tog alldeles för mycket plats att svara på som en kommentar.
Istället får det bli ett eget inlägg om det!

Fina Cicki som verkligen lägger ner tid och möda på sina väskor, undrade hur jag hann sy åtta väskor på mindre än två dagar, en vettig fråga om hon utgår ifrån sina alster.

Så jag svarar dig här, Cicki;
Tricket är att jag har mycket mer bråttom än du, med allt vad jag företar mig.
Dina väskor är mycket mer detaljerade, har stängningsanordning och din lilla specialitet med karbinhaken i band för nycklar.
Dessutom klipper du till dina tyger för att de ska passa ihop till yttertyg och foder.

Mina fodrade väskor/kassar har ingen stängning, inga fickor, inga fiffiga band eller andra väl genomtänkta detaljer.
Vad jag har är en oförsvarlig mängd små stuvar, ca 15 x 25 cm stora, som jag pusslar ihop till helt unika skapelser.

Min mans mormor jobbade på en tyggrossistfirma i början av 60-talet och alla de visningsprov försäljarna var ute och försökte sälja in hos tygaffärer i landet, tog hon vara på när det var dags att byta säsong.

Tidigare har jag sytt barnens gympapåsar, deras kompisars gympapåsar och några tygväskor modell mindre till mig själv.
En kasse, fodrad eller ej är ju rätt enkel att pilla ihop.
Freundin, som aldrig använder någon väska till plånbok, mobil och sådant, kom på att en liten en att hänga tvärs över kroppen skulle kanske kunna vara något, så som en mycket försenad födelsedagspresent sydde jag en i färger jag vet att hon gillar.

Sen fortsatte det med att jag skulle skicka iväg ännu ett barn till skolan som behövde en kasse att stoppa sina extrakläder i.
När jag ändå hade symaskin och en del av tygerna framme, sydde jag några kassar till, åt "bästaste vännen", en till Pysselkungen och en till hans klasskompis som skulle ha kalas.

Mamman till kalasbarnet fick syn på den och beställde en liknande till sig själv men med en lång axelrem istället för två kortare handtag och så rullade det på.
Några är ivägskickade som presenter - bara för att det är kul.
Eftersom jag bara har ett antal stuvar att laborera med, får det bli vad det blir, en eller två önskade färger, två korta eller ett långt handtag och så pillar jag ihop något överraskande.
Improvisationer är jag bäst på!

Nu när jag varit nätlös några dagar, har det varit mycket roligare att pussla ihop
små väskor, än att bara släpa runt kartonger efter flyttande barn, stora som små, så siktet är inställt på att kanske, kanske ha så pass många olika varianter klara framåt andra advent, när vår lokala julmarknad hålls i Hembygdsparken.
Ett litet marknadsstånd där i några timmar - och några som får ett julklappstips, kanske?

Dessutom är det synd och skam att dessa fantastiska tyger bara tar upp plats i kartonger, decennium efter decennium.

Men någon seriös konkurrens tror jag inte du behöver vara orolig för, snarare är risken större att jag prackar på dig en liten mångmammaknåpad "påse".

Någon favorit- respektive ofavoritfärg, Cicki?

Och är det nu någon annan som blir vansinnigt nyfiken eller sugen på att "köpa grisen i säcken", så tycker jag att ni mejlar mig!
En varning bara - jag är en egensinnig sömmerska med dokumenterat usel dokumentationsförmåga - med andra ord blir det inga bilder i förväg!
Adressen finns här till höger.

13 kommentarer:

Märta sa...

Recykling när den är som bäst!
Finns de i vattentätt? :)

Inger Marianne sa...

Hejsan! Har alltid tyckt att du är underbar med det du tar dig för, att sy kassar är även min avkoppling till allt annat. Och inte jag heller kan mäta mina "kassar" med Cickis väskor. Kul tycker jag, med flera shoppingkassar i tyg.
Kramis

Susann sa...

Det är så härligt att läsa om att det finns fler än jag som bara "slänger ihop" väskor, nästan så där i förbifarten. Känns delvis som om vi har samma temperament och det är kanske mer "görandet" som är viktigare än resultatet.

Själv gjorde jag nu en väska som jag är otroligt nöjd med. En svart, i skinnimitation som fyller EXAKT den funktion som jag önskade. I den går det ner 1 nyckelknippa, en mobil och ett mindre block. Det är mina behov under en arbetsdag, när man som jag, ofta går i kjol som inte har fickor.
Nästa vecka ska jag köpa en ny mobil, som är några cm större en den jag har idag, och då får jag helt enkelt sy en ny väska. För då är den gamla några cm för liten :)

Undra då vad som är "kuligast", en ny mobil eller att få sy en ny väska???

4U2! sa...

Inspiration är guld värd!
sv: tack för din fina kommentar hos mig!

Motvalls Kärring sa...

Härligt då kreativiteten flödar och just att du har tillgång och möjligheten till just det där unika som blir då man använder stuvar...Önskar dig en fin helg.
Kram


Hrrrmm, flyttkort igen.

http://bymecamkar.blogspot.com/

Fröken Hulda sa...

Svar: Lene Marlins låt A place nearby, men dotterns version på min sida. Inspelad i hemmastudio m f.d. klasskamrat

Cecilia Lager sa...

Härligt! Skulle iaf vara jättekul att få se några blider på dina alster!
Kram

Black Iris sa...

Håller precis på att inreda mitt pysselrum och flyttar dit en massa diverse saker. Bl.a. en massa små tygbitar, gamla jeans m.m.
Jag vill också göra en massa väskor och kassar men jag är en usel sömmerska tyvärr. Som tur är brukar jag aldrig ge mig så jag kanske också kan åstadkomma en fin väska av något slag..

Kram Maidi

Mångmamma sa...

Märta; Inget jag pulat ihop hittills är vattentätt - tyvärr!
Ime; det är ju faktiskt roligt att börja dra i ena änden och i andra, kommer en liten användbar sak ut!
Susann; ska bli spännande att se vad du hittar på den här gången!
4U2; Kram!
Milla; har nog märkt din flyttgång - och lika säkert som Amen i kyrkan biter jag mig kvar!
Hulda; Otroligt duktig dotter!
Cissi; Kommer att inträffa den gången det är tre torsdagar i rad - eller när jag orkat begripa mig på hur övertankningen från kamera/mobil - dator funkar. Är lite lätt allergisk mot foton, baserat på min uppväxt ...
Iris; Att väga är halva jobbet! misslyckas ibland och tjura på ännu oftare så sitter det. Själv är jag en obotlig autodidakt! :)

Cicki sa...

Jag vet inte om jag har några favoritfärger. Jo, det har jag men de är så svåra att beskriva. Jag kan tycka att bäbisbajsgult är vackert. Jag tror det heter ockra på riktigt. Starka färger, dock ej pastell, klarrött eller marinblått. Det ska vara mustiga färger, gärna jord. Inte några banala vanliga färger utan spännande så man knappt kan sätta namn på färger utan får beskriva dem som just bäbisbajsgult åt det gröna håller. Snorgrönt kan också vara vackert......:-))))

Mångmamma sa...

Cicki; Tror jag förstår vad du menar!

Eva H sa...

Jatack, en väska i lila eller vinrött mottages tacksamt :)

Mångmamma sa...

Eva; Bra plan att byta mot alla dina böcker! :) Bli vad det blir men självklart fixar jag det!