lördag 29 oktober 2011

Vägen till Umbria, del 1

Idag var det jag som tog en minisemester från normaltillståndet städa-plocka-leka-röja.
Istället har jag förflyttat mig runt i hemmets vrår med näsan över en bok, hela dagen.
Familjen har utfodrats och hutats åt i lämpliga doser men något större engagemang har jag inte lagt ner på de små-vilda-glada.

Jag har befunnit mig i utkanten av Umbria, Jan-Erik Ullstöms värld.
Den är inte lättläst, långt därifrån.
Bra textmassan kräver sin läsare, tättskrivna sidor med lite luft emellan styckena.
Till en början hade jag svårt att ta mig in i historien, många namn, platser och ett hoppande mellan både tid och rum, gjorde att jag ofta tappade tråden och inte kunde forcera igenom boken som jag normalt gör.

Det är också en del av historiens styrka.
Eftertanke krävs, som läsare måste du vara fokuserad och med ett stort mått fantasi har Jan-Erik skapat en helt magisk dimension som fortfarande förbryllar mig.
Egentligen är det snudd på elakt av mig att inte ha läst den andra och avslutande delen av detta mastodontverk till debutroman innan jag yttrar mig men gissa om jag har blivit nyfiken på hur det ska gå för "vandrarna".

Jag ser tydliga drag av både J.R.R. Tolkien och George Orwell i detta verk.
Men även från fysikens lagar hittar jag möjlig inspiration i form av den omdiskuterade strängteorin
Tolkien för de magiska och minst sagt gränsöverskridandet, Orwells svarta syn på hur Staten ser allt och upprätthåller lagar för medborgarnas strikt inrutade och snävt begränsade vardag i romanen 1984.

Vill du bara ha snabb underhållning, bli temporärt förförd och serverad enkla lösningar som är fullt begripliga - då är inte det här rätt bok!
Däremot om du som läsare vill få något mastigt, fantasifullt och ändå delvis samhällskritiskt att fundera över - då är det helt rätt.

Nu ska jag bara jaga rätt på andra delen ...

7 kommentarer:

Anitha Östlund sa...

Jag träffade honom på mässan, en urtrevlig kille som var lätt att prata med, och elegant presenterade sin bok.
Jag erkänner ärligt att jag har lite svårt för Fantasyböcker, men har fått en sådan bok av en skrivarkompis och lovat läsa den. Vem vet, jag kanske blir glatt överraskad.
Nu skall jag ta itu med karaktärerna i min bok, så får vi se hur det utvecklar sig under natten.
ha det stumpan
Kram

Ezter sa...

Har lite svårt för sådana böcker, trots att jag är en riktig bokmal :)

Anonym sa...

Fina ord! Tack. Du har fångat det precis så som det är tänkt. :) Hm Anitha. Du måste utveckla mötet på mässan. Jag minns det inte alls. Inte på grund av dig, utan på grund av att jag inte var där! :) Har jag en bookalike? / Jan-E

Fröken Hulda sa...

Låter som en läsvärd bok, men i mitt nuvarande tillstånd gäller det lättsmälta!

My Myself and I sa...

Nja, fantasy är inte min grej, men jag kommer nog att läsa den ändå. Läser gärna mina skrivvänners böcker!

KaosJenny sa...

Härligt. Det är en styrka att kunna ta semester på hemma plan. Och klokt också, att ta en dag när man bara gör det absolut nödvändigaste... Och häftigt när man kan läsa såna där lite krångligare böcker och njuta av det. Kram

Mångmamma sa...

Egentligen är jag en ytterst splittrad bokslukare - tillika historieberättare.
Oftast fastnar jag i olika fack och genrer under olika perioder men något jag alltid kommer tillbaka till - främst som sagoberätterska - är tidsresor, dubbla dimensioner, magiska väsen och "sådant du inte ser men som finns".
Just därför var det riktigt roligt att ta mig an Jan-Eriks bok! :)