tisdag 29 november 2011

Fortfarande här!

Jomenvisstserrni!
Jag lever.

Riktigt glad för att se att jag efterfrågas men samtidigt lite ledsen i ögat.
Inte för att ni frågar efter mig - naturligtvis - men för att jag försummat er å det grövsta.
Vi har haft en omtumlande helg med både ris och ros inknutet i dörrkransen.

Kontentan av de senaste dagarnas "nätfrånvaro" är att jag har världens bästa storabarn och tighta vänner!

Och det är inte fy skam!

Och smakfulla råd, dåd och intelligenta åsikter återkommer jag med!

7 kommentarer:

Gafflan sa...

Bra barn och goda vänner är det bästa som finns, speciellt när man behöver dom som bäst. Lycka.
Kram

Cissa sa...

Vänner och familj är ju det viktigaste man har!

Läste inlägget om reflexvägran nedan! Mina skulle aldrig våga gå ett steg utanför dörren utan reflex. Det har de lärt sig den riktigt hårda vägen. Våra vänner förlorade en av sina söner, som även var en av Ludvigs bästa kompisar, efter att han blivit påkörd av en bil som inte såg honom eftersom han inte hade reflex på sig. Ludvig påmnner sina småsyskon om detta hela tiden, om Davids storebror som inte finns längre...

Fröken Hulda sa...

Skönt med ett livstecken. Bevisar bara att du är viktig. Annars skulle ingen reagera när du inte visar dig på ett par dagar.

Ezter sa...

Sååå länge har du inte varit borta! Vi vet ju alla att du har mycket omkring dig!
Bra barn och vänner, det är det bästa!
Är du alltid upptagen tisdag fm?

Charlotte sa...

Ja, ett tag var man ju lite orolig att svadan tagit livet av er! Välkommen tillbaks!

Inger Marianne sa...

Brukar titta in varje dag, men blir inte förvånad om det inte händer något i din blogg på ett tag, det är ju julstökstider nu.Och vänner ska man vårda, välkommen tillbaka.
Kramis!

Barnens Hjältar sa...

När verkligheten kalla blir cybervärlden mindre viktig :-)