lördag 7 januari 2012

Glömt tid och rum ...

Johan Theorin har vissa poänger.

Nu har jag även läst Nattfåk och Blodläge sedan igår.
Ska visst finnas ännu en roman av honom om han släktö Öland?

Den ska jag leta upp!

10 kommentarer:

Ezter sa...

Vad tycker du? Har bara läst Skumtimmen. Mellan fick sluta läsa den tredje tror jag det var, fick värsta ångesten av den och blev riktigt dålig! Men vill gärna läsa dem.

Bondjantan sa...

Härligt! Jag älskar att gotta ner mig i en annan värld! Va skulle vi göra utan litteratur?

Milla sa...

Skönt med läs flow. Har själv tappat läslusten för tillfället :/
Kram

Fröken Hulda sa...

Avundas din förmåga att läsa när som helst. Jag läser (fattar) bäst när jag ligger... men när jag ligger somnar jag ganska fort.

Har bara läst Nattfåk men blev INTE besviken

Fru Venus sa...

Den fjärde boken som kom ut i slutet på 2011, Sankta Psyko, utspelas på västkusten, men de tre första, Skumtimmen, Nattfåk och Blodläge utspelas på Öland. Jag har gillat alla :-) Kan läsa när som helst och var som helst!

Black Iris sa...

Jag har nyss fått hem Skumtimmen och Nattfåk men har inte börjat på dem ännu.. Ser fram emot dem..

Kram Maidi

Cicki sa...

Jag älskar hans böcker. Jag var tvungen att googla om den fjärde boken från Öland. Jag trodde hans fjärde bok var Sankta Psyko men insåg att han tydligen även skrivet en som heter Rörgast som utspelar sig på Öland. Den har gått mig omärkt förbi. Nu får jag börja söka, jag också.

Mångmamma sa...

Tack fru Venus och Cicki.
Gillar hans språk, målande beskrivningar och persongalleri.
Ändå är vissa passager i hans böcker ångestframkallande, precis som du säger; Ezter.
Maidi; Du har något att se fram emot!
Bondjäntan; Förtvina - mentalt - tror jag!
Milla; Det mesta kommer och går i skov, läslusten är nog det enda som jag alltid har bestående.
Hulda; Jo, hm, det händer att jag är så disciplinerad att jag släcker när ögonlocken börjar fladdra men senaste tiden har jag läst precis överallt.
Inte bara strax före "egennattning".
Ett nytt favorittillhåll jag har är sittandes på en matta under trappan i hallen - mitt i händelsernas centrum men ändå "ifred". :)

Cicki sa...

När barnen var små stod jag ofta vid diskbänken och läste. Där fick jag vara ifred. De kanske tyckte att jag skulle hålla mig där....:-)

Cissa sa...

Storytel är min räddning när det gäller bokläsandet! Har nyligen avslutat Sankta Psyko, som jag tyckte var väldigt bra!