lördag 7 januari 2012

Min vän Baloo och jag

Någonstans där i slutet av december, la jag bara av.
Vilken mindfullness-coach som helst skulle vara stolt över att ha mig som elev.
All form av julhets, städiver och pyntarnoja tog semester
Så även all form av sansad dygnsrytm, aktivitetsgrad och socialiseringsvilja.

De senaste veckorna har jag mestadels lurvat fram i sävligt tempo, pyjamasklädd större delen av dagarna med näsan hängande över en bok, makligt rörande i en gryta eller två för att inte låta de små-vilda-glada hungra ihjäl.

Tyvärr börjar det bli ett problematiskt tillstånd, så här inför de allra sista skälvande dagarna av lovet.
Jag har hittills upptäckt att jag lyckats förlägga en del saker.
Saker jag börjar sakna.

Mina arbetshandskar.
Jag har nyttjat de när jag hämtat ved, ganska nyligen!
Min absoluta favoritmössa, ful som stryk och inget jag skulle vilja visa mig offentligt i men i särklass den skönaste jag någonsin ägt.
Min mobil!?

På tisdag är visst meningen att livet ska återgå till det normala.
Kan ju vara bra om jag hittat åtminstone mobilen till dess.

Och ja, jag har provat att ringa till den men batteriet är visst slut för den har inte lust att ge sig till känna!

13 kommentarer:

Cissa sa...

Ooh, den där tisdagen fasar vi lite för här också, mest för att vår dygnsrytm har blivi så väldans skev under lovet.

Hoppas du hittar din telefon! Själv har jag en makalös förmåga att lägga den på de mest otänkbara ställena, som på stegen till Theos säng och inne i våra garderober. Självklart ställd på ljudlös...

Författarvisionären Ebba sa...

Så det är på tisdag man ska börja leva där ute igen - trodde det var på måndag. Vad skönt då får jag en dag extra:-)

Är det säkert att mobilen inte ligger i morgonrocksfickan? Eller innanför fodret på någon jacka kanske ... Hoppas den kommer fram snart!

Ezter sa...

Jag har läst allas bloggar i helgen, men inte orkat med att kommentera. Detta måste jag dock kommentera. Har du njutit av friden? Hoppas du hittar dina saker, man vill ju gärna ha dem :)

Fröken Hulda sa...

Jag tycker om vardagslunk med rutiner men den här gången har det känts segt. Å som det ser ut nu blir det inget jobb för mig imorron... men på tisdag kanske... bara för att

Barnens Hjältar sa...

Jag förlägger saker hela tiden jag med. Har börjat komma in i det där tänket "var sak har sin plats" och det funkar på kanske två saker. Sen har man ju förmodligen att par tusen prylar till ;)

Ja det där med whiskey det måste jag komma ihåg till nästa gång. Det får jag hålla till soffan och ullstrumporna istället för på krogen :P

Milla sa...

Låter skönt att du har kunnat stänga av så där fullkomligt.
Hoppas du hittar det saknade och hinner njuta av de kvarvarande lovdagarna :)
Kramar Milla

Tankar vid midnatt sa...

Imponerad att du fixat avstängningen så totalt. Själv gjorde jag inte det, tyvärr.

frktjatlund sa...

Själv la jag min regnponcho på ett smart ställe innan vi åkte på semester. Stället jag la den på är så smart att jag inte hittar den nu. Så jag har lånat makens när det regnat. Den är illröd och stor som ett cirkustält.

Nipe sa...

Härligt med pyjamas ;)))

Mångmamma sa...

Skönt att se att det finns fler som våndas inför dygnsvändardagen!
Kanske även att det finns fler som förlägger sina prylar titt som tätt också.
Handskarna har jag hittat men resten är än så länge förlupna, ska leta lite mer organiserat imorgon.

Flugan sa...

Tur att du bloggar, annars hade jag trott att du har försvunnit från denna världen!

Märta sa...

Så härligt det lät att lurva omkring i frid och harmoni i Mångmammeland!
Trist att "verkligheten" knackar på dörren och ställer krav på fungerande telefoner och vedhämtarhandskar - fast jag är fullständigt övertygad om att du kommer att njuta av livet lika mycket trots det! *krampårej*

Mångmamma sa...

Flugan; Fullt så enkelt är det inte att bli av med mig. Jag har bara gått i temporärt ide - vårsprickningen - eller vad nu björnarna kallar det för - inträffar på onsdag!
Märta; Jo, det kommer faktiskt bli skönt att börja yra runt med uppkavlade ärmar igen, förslappningen har nästan gått överstyr hör. :)