lördag 3 mars 2012

Filmstjärnan Sheriffen

Minns ni den där vedervärdigt äckliga scenen i Monthy Python-filmen, med den extremt överviktiga mannen som äter - och äter - och äter till dess han inte har plats för mer mat?
Jag har alltid trott att det varit ett filmiskt trick, ett absurdum som inte händer i verkligheten!
En grym överdrift.
Hitills.

Min stackars Sheriff kan likaledes!
Vårt badrum, sin matta, vår hallmatta, sin säng - på ett sätt som jag inte trodde var möjligt.
Flera gånger!

Totalsanering, det är ett lindrigt och högst modest uttryck för vad jag ägnat mig åt, de senaste två timmarna.

Jag är inte helt nöjd med att min far-är-rar kan sova sig igenom sådana här magsjukebarneskapader utan att ens rynka ett ögonbryn.
Om han vågar drista sig till att väcka/kräva/fråga mig någonting imorgon (idag) - före klockan mitt-på-dagen, kommer han att drabbas av ond bråd död.
Utan pardon!

Att lida med sin son och önska tusen tvestjärtar över maken - det är en ny obehaglig bekantskapstanke!
Just nu - klockan 100, eller snarare 03.08 - är det en högst rimlig vakenmardröm!

10 kommentarer:

jeanettish.blogspot.com sa...

herre gud! kram från en gladvaken göteborgare på tillfälligt besök i dalsland sedan 22 år!

Ezter sa...

Usch, vilken natt! Hoppas din far-är-rar tar sitt pappa- och make-ansvar idag då så du får vila!

Fröken Hulda sa...

Far-är-rar har inget val... tycker jag

Tant Grön sa...

Uuuuuschh! Stackars dig och liten sheriff!

Märta sa...

Fy tusan vilken natt ni haft! Hoppas på ett snabbt tillfrisknande för den lille stackaren. Maken är skyldig dig minst ett maratonpass i tättstugan och en formassage. För så säger lagen! *kramen*

My Myself and I sa...

Urg .. önskar snar och kvick bättring!!

4U2 sa...

Skall det inte vara far ror och mor är rar ...? Tycker synd om er två (barnet och dig inte maken din), magsjuka, finns det något värre?
Kram

Inger Marianne sa...

Åååå stackars dig och sheriffen!
Att sanera sånt kan inte jag, trots 5 barn, sitter i huvudet tror jag. Börjar jag saneringen blir det ännu mer att ta reda på, slår aldrig fel.
Hoppas det går över fort.
Stor kram.

Mångmamma sa...

Tack för all medkänsla.
Sheriffen har nyss ätit mat för första gången sedan i förrgår och ingen annan har trillat dit, än.
Hoppas att det värsta är passerat denna gång.

Tant Grön sa...

I fortsättningen hittar du mig på www.oftaresommar.blogspot.com