lördag 18 augusti 2012

Ridskola

Jag har gett mig katten på att se till att mina små-vilda-glada lär sig rida och därför nyttjar vi hästarna i olika konstellationer varje kväll numera.
Igår fick Sheriffen visa att han kunde hantera häst in och ut ur hage, på och av med grimma/träns, borsta och slutligen sitta upp.
Både på kravelvänliga litenSara och på min gammelfarbror Verner.
Gick strålande.

Så pass strålande att jag beslöt mig för att ge Pella, det spattiga stoet, en riktig genomkörare.
Vanligtvis föredrar jag att rida barbacka och envisas med att ungarna ska lära sig att rida på det viset men igår tog vi sadel på madamen.
Bara att få tyngden på ryggen av ett okänt åbäke, gjorde henne stressad.

När hon väl lugnat ner sig ett par hekto, avancerade vi till att spänna sadelgjord också.
Därifrån till att ta sig upp i sitsen trodde jag skulle bli ett projekt men döm om min förvåning när allt bara flöt på och gick hur smidigt som helst?
30 minuter senare hade vi kört igenom ett enkelt dressyrprogram utan att jag blivit avbockad och med en obegripligt lydig och tjänstvillig häst.

Idag fick Pysselkungen och Stenkrossaren visa upp sina talanger med att styra litenSara.
Pysselkungen är en försiktig general, vågar inte riktigt ta tag i tyglarna, inte riktigt klämma till med benen medan Stenkrossaren mestadels satt och skrattade högt och lyckligt vad än lilltösen tog sig för.

Men det här med att leda nybörjarbarn till häst i grimskaft, det roar vi oss inte med längre.
Rida får de göra själva, oavsett storlek på hästen.


3 kommentarer:

KaosJenny sa...

Mysigt att det fungerar så bra, det är härligt med hästar... Kram

Inger Marianne sa...

Det låter härligt, känner ett litet sting av avundsjuka jag har inte längre någon ridbar häst. Förra året i Feb. tog jag bort min 36år gamla islänning, snyft, efter 20 fantastiska år. KRAMIS!!!

Fröken Hulda sa...

Kanske Pella kände av hettan ute som de flesta av oss igår. Skönt i alla fall att du fick sitta kvar