torsdag 27 juni 2013

Återerörvrad sovplats

För att vara någon som alltid hävdat att jag trivs bäst med sena vanor, är jag förhållandevis tillfreds med att kliva upp och vackla ut med kissnödig valp i arla morgonväckt numera.
Dessutom har vi avancerat från mattes sovande på köksgolvet med handgnagande bebis bredvid, till att Gunnar sover i korg i köket och jag i min egen säng på övervåningen inatt.

Synd bara att hundbebisar och människovalpar inte har kompatibla sovvanor - nu när vovven tar sig en förmiddagslur är det dags att jaga upp de små-vilda-glada.


3 kommentarer:

Ezter sa...

Livet på en pinne ;)

KaosJenny sa...

Mhm, och vi har en tonårsson som i stort sett avslutar varje mening med att vi behöver en hund... Vi får väl se hur det blir :-)

bosseliden sa...

Det kommer bara att bli bättre och bättre. Vänta du bara till Gunnar hjälper till med att bära ved och andra hemsysslor.