onsdag 25 september 2013

...men solen skiner i alla fall...

Inte ens hundens lyckligt piskande svans fick mig att mer än muttra ett lågmält go´morron, strax före halv fem imorse.
Kolsvart och kyligt ute, frosten låg över gräsmattan och bilens rutor var skrafsliga av allt det frusna.
Före klockan sex hade jag hunnit få i mig två koppar kaffe, frukosterat vovven och kört nio mil bil för leverans av far-är-rar med kollega till tidiga morgonflyget.

Efter väckning av små-vilda-glada och avstjälpning vid skolbussen har jag hunnit med ytterligare några koppar kaffe, bytt ut elrep i ett (nästan kilometerlångt) stängsel, sjasat över de ickerymningsbenägna valackerna till den hagen stona redan rymt in i, bärgat sommarens sjunkna skepp (havererad gummiflotte vid bryggan), matat hunden ett varv till och kommit ihåg att äta lunch själv.

Nu återstår ett vikarieinhopp för byns kantor med 20-25 körsugna barn, diverse läxor, lite matlagning och letande efter cykellåset inför morgondagens utflykt för Pysselkungens del, innan det börjar närma sig kvällning.

Tror jag kommer få den här dagen att gå - också!

5 kommentarer:

Ezter sa...

Inga sysselsättningsproblem där inte!

Esbe sa...

Ezter sa det jag tänkte! Låter som att du har en härlig fart, som vanligt! Kram!

KaosJenny sa...

Mm, dagarna går i ett huj men med lite hopp och lek tid så funkar det... Kram

bosseliden sa...

Stor skillnad mot det som hände sedan. Hoppas att det går bra i morgon. Kram på dig.

My Myself and I sa...

Kram på dig!